Om nån undrade ifall jag jinxade att vi var ute ur kräkskuggans dal när jag skrev att vi var tillbaka på fötterna häromdan kan jag meddela att ja, det gjorde jag. En vecka av kräkterror!!! Plus dunderförkylning precis innan. Jag har nu dygnat när jag skriver detta för att det blev som det blev med mer sjukdom och tänkte krypa till kojs (who am I kidding, jag ligger redan där). På promenaden hem från tåget igår fick jag i alla fall hopp om vår, påsk, scilla och krokus. Snart, så snart! Påsk i sikte, april är här -hoppas att den kommer utan baciller 🙏
