Livet kretsar nästan enbart kring huset nu. Sju veckor kvar till slutinspelning. De sista tjugo procenten måste göras men energin och orken är på noll. Det har varit ett maraton och nu börjar krampen kännas typ.Små saker som går fel blir stora och stora saker blir enorma. Men i det stora hela tror jag att vi tar oss framåt?Jag säger som förut - snart vänder det och snart kan jag bjuda på lite vackra efter-bilder. Imorgon behandlas den nya ekparketten som lades i somras. En liten milstolpe ändå. Men ja, vi har fortfarande ingen värme i huset så byggfläktar och eldning i kakelugn 06.00 varje morgon för att hålla 18 grader minimum för lackens skull. Ett maraton var det ja, med höjdhopp och häcklöpning emellanåt.