Jag började skriva det här inlägget på kvällen igår men hann inte klart för att Florence vaknade och kaskadkräktes. Samma dag hade vi pratat om att det är först nu hon är frisk, fri från den här vårens fruktansvärt sega hosta och förkylning. Little did we know… Vi få se om jag klarar mig denna gång eller ej, men nu åkte chlorinsprayen direkt fram.I vilket fall så fick vi innan magsjukan gjorde intåg massa gjort i trädgården vid huset tack vare pappa och min bror (eller Bobbo som Flo säger). Jag säger det ofta men det tål ju att sägas igen - vi hade inte kommit någonstans utan våra familjer.Jag började med en söv- och sniffprommis. Vi hann hem och in innan ösregnet började. Den suddiga figuren som trotsade det för att ansa de hamlade träden är alltså Oscar. Och så kom förstärkningen!!! Pappa körde in lastmaskinen och traktor med släpvagn. Min bror kom med minigrävaren. Brorsan hjälpte oss ta upp ett par sista rötter här och lite ogräsrensning på bästa nivå Och pappa susade runt och pytsade ut teglet inför takbytet och lastade stenblock vi flyttat på när det dränerades. Vi ska återanvända dom. Nu på kvällen körde de in och lastade av byggställningen för takbytet. När allt ogräs och sten som hamnat här var borta visade det sig att det fanns tre(!) trappsteg till uthuset?! Inte bara ett som man såg innan. Så gulligt! Ska se om jag hittar en förebild från prospektet. Man såg inte så mycket av uthuset alls! 🥲 Bild tagen av André Nordblom för Svensk Fast Här är typ samma vyer som jag fotat ovan, dels mot grannens tomt och nedan är ut mot gatan… Så ja, det har hänt en del!Håll nu gärna alla tummar och tår för att Flo blir frisk idag och att det var ett kort magvirus hon drog på sig ❤️
